på tal om "talande bild"
eller hur?

Ett minne från en "talande bild" som jag tagit! Det var sommar och varmt, vi befann oss på ett havsbad några mil bort. Tillsammans hela familjen, barn och deras respektive samt alla barnbarn så klart. Vilken dag vi hade!
När vi så satt och lunchade där vid havskanten, så.....snabbt som ögat, passade lille Alfred (en av de mindre barnbarnen) på att smita iväg. Han hade ett bra tag spanat in den lite längre bort, långa bryggrampen och innan någon av oss ens anat vad han tänkte så hade han hunnit halvvägs ut på den - På väg mot havet - på väg mot spännande äventyr! Snabbt och vädigt bestämt, med hink och spade i ena handen, traskade han helt orädd fram på den relativt smala bryggan. Huva ligen!!!
När vi så satt och lunchade där vid havskanten, så.....snabbt som ögat, passade lille Alfred (en av de mindre barnbarnen) på att smita iväg. Han hade ett bra tag spanat in den lite längre bort, långa bryggrampen och innan någon av oss ens anat vad han tänkte så hade han hunnit halvvägs ut på den - På väg mot havet - på väg mot spännande äventyr! Snabbt och vädigt bestämt, med hink och spade i ena handen, traskade han helt orädd fram på den relativt smala bryggan. Huva ligen!!!
Nu är han större, nu vet han bättre - men fortfarande orädd. Vad säger det om en personlighet? Jag tror att Alfred kommer att klara av det mesta, inte vara rädd för att prova nya saker och alldeles säkert så kommer han att kunna handskas med allt vad livet har att erbjuda.
Varför jag kom att tänka på denna sommarbild, är dagens sommardag. Vilken sommardag det varit alltså!!!
Vi har firat mannen som fyller år och mestadels suttit ute. i en försmak av sommarvärme man inte ens kunnat tänka sig...vi pratar slutet av april månad???
Hoppas morgondagen bjuder på lika väder!
/ Ken